Nymfkakadua

Ensam fågel....eller??? Det är svårt att bestämma sig om man skall ha en ensam nymfkakadua, eller ett par. Är man beredd att offra mycket tid med en ensam nymfkakadua, kan man ha bara en fågel. Men tänk på att skall du bara ha en fågel ser fågeln dig som sin partner, och vill då att du hela tiden är tillsammans med den.

Har man bestämt sig för att ha ett par, är det lättare att först köpa en fågel, vinna dess förtroende och få den handtam, och sedan köpa en fågel till. Chansen att den andra fågeln också blir handtam är stor, eftersom fågel nummer två härmar beteendet hos fågel nummer ett, som redan är handtam. Det är inte viktigt vilket kön det är på den andra fågel (om du inte vill ha ungar), och skulle du till exempel få två hanar kommer den andra hanen att överta rollen av "det felande könet". Det är inte lätt för unga fåglar att veta vad de skall göra med saker och ting. Våra nymfkakaduor hade till exempel ingen aning om vad en holk skulle vara till för.

Till att börja med gick de för säkerhets skull inte i närheten av den, sen började den användas som en andra utgång ur buren (det vill säga när holken var öppen). Sen använde de den som ett gömställe. Men till slut begrep även de vad en holk skulle vara till för. Efter att holken hade varit uppe någon månad började vår "hanne" att värpa. Till att börja med blev vi väldigt frågande, i holken stod han och vaggade och vi trodde att han var sjuk, eftersom "hannar" inte brukar få ägg. Men när det en vacker dag äntligen låg ett ägg i holken blev vi överbevisade, "Fritte" blev döpt till "Frida".

Två går bra men inte tre Det går bra att ha två nymfkakaduor, men tre nymfar är en för mycket, och detta bör undvikas (i alla fall om man inte har tänkt sig att ha dem i en stor voljär). Detta har vi läst i litteraturen, men det stämmer också i verkligheten, vilket vi började märka av när vi skaffade oss en tredje nymfkakadua. Detta fick vi lösa genom att vi släppte ut en av nymfarna i en stor utevoljär, och skaffade en söt liten hona till honom. Efter några månader kom dessa småttingar, inte i holken (trotts att vi hade en sådan) utan i en trälåda på marken, i början av oktober!!!!!!!).

Så vilket kön skall man ha på en nymfkakadua? Ja, för att fågels skall bli tam spelar det ingen roll, vill man däremot ha nymfkakaduungar är det ganska väsentligt, men att se skillnaden på könet på en nymfkakadua är inte helt lätt. För det första kan man urskilja könet på först efter att fågeln har färgat ut helt och så att säga fått de "vuxna" fjädrarna, och för det andra har man i dagens samhälle odlat fram så många korsningar och färger att till och med erfarna fågeluppfödare kan ha problem med att se skilldnaden på könen. Det är mycket lättare att se skillnaden på nymfkakaduor i det fria. Nymfens föräldrar kommer från Australien och har grå fjäderdräkt som kan skifta en aning i gråblått eller brungrått. De har en gul mask och på denna mask sitter lysande orangeröda kindfläckar i öronregionen, nedanför de svarta ögonen, dessa kindfläckar är lysande orange hos en hanne. Följande färgkombinationer som har kommit fram med hjälp av avel: albino är helt vita och har röda ögon, den orange kindfläcken saknas. brokig fågeln har oregelbundna vita fläckar på sin fjäderdräkt, och kan ha olika färgkombinationer. pärl har gråa fjädrar med vita eller gula kanter. isabell fjädrarna är kanelbruna vita/lutino har vita fjädrar som kan skifta i gult. Huvudet och tofsen är gula och de har orange kindfläckar. De kan ha både röda eller svart ögon. vithuvad Fjädrarna liknar de hos stamföräldrarna, men de saknar den gula masken och de oranga kindfläckarna.

vad gillar en nymfkakadua? Frida älskar att bli duschad med blomspruta, och vid några enstaka tillfällen har Stampe också visat intresse för vatten. De sträcker ut vingarna så att vattnet riktigt skall komma in överallt och burrar upp fjäderdräkten. Efter duschen ruskar de på sig och börjar putsa sig infernaliskt. Tänk bara på att när du duschar din fågel, skall det vara med en vattenflaskan som aldrig har innehållt något som kan vara farligt för fågeln, för säkerhets skull kan du köpa en helt ny flaska som du har som din "fågelduschflaska".

Vidare gillar våra nymfkakaduor att bita på allt de kommer åt. Ett sätt att ha tapeterna kvar hemma, är att förse sina små skyddslingar med ett klätterträd, där man hänger upp små leksaker de kan bita sönder. Leksakerna behöver inte vara avancerade, ett tuggben till en hund duger jättebra, fåglarna kommer i timmavis att dra i de färgglada trådarna. En liten pappersförpackning pulvriserar dina små "änglar" med en precision som en hjärnkirurg skulle kunna avundas dem. För övrigt hittar både Stampe och Frida på så många hyss, att det ibland är mycket roligare att titta på dem än på TV. Både jag och Peter har tillbringat många timmar med att vissla för våra fåglar och att skratta åt deras små påhitt.