Några busfrös äventyr

6/1-2009

Ett nytt år har börjat, nu börjat tiden återigen att gå i rätt riktning. Det kommer så småningom att bli ljusare och ljusare, och om bara några månade kommer vi äntligen kunna åka ut med husvagnen. Det här året har vi uppgraderat husvagnen till en större, så den här säsongen kommer att bli extra spännande.
Kajsa har på alvar bestämt sig för att vi är hennes familj och familjer skall, som ni själv vet, hålla ihop. Så när vi inte är samlade alla börjar hon skrika i höga skyn. Nu räcker det inte att bara husse eller matte är närvarande, nu skall husse OCH matte vara närvarande. Denna period har hon varit i någon månad nu och tro mig, den är jobbig!
Kajsa har bestämt sig för att vi bör renovera Tv rummet, så hon har så smått börjat riva det gamla åt oss. Hon har börjat med tapeterna, hon drar av ett lager i taget så att vi riktigt kan beundra den underliggande tapeten. När hon så småningom har tuggat sig igenom alla tapetlagren ger hon sig på gipsväggarna. Snart får vi nog göra slag i saken och hjälpa henne med renoveringen.
Duon Klumpe och Jaffa hade ett litet äventyr strax innan jul. Kl 06:20 en dag i december 2008 började hela huset att skaka och ett oroväckande muller hördes. Bara någon sekund efteråt hördes ett skrik i buren hos duon, då hade våra båda yrvakna fåglar ramlat av pinnarna och den ena skrämde upp den andra.
Jag sprang och öppnade dörren tog ut de båda skräckslagna fåglarna och började försöka få dem lugna. Men frågan kvarstod.... vad hade hänt? För inte kunde det röra sig om en jordbävning, vi bor ju trotts allt i ett område där sådant inte händer.
Men hör och häpna, det VAR en jordbävning! Tja, allt är väl möjligt antar jag, och en rätt stark jordbävning var det med.....i alla fall för oss på dessa breddgrader.

Klumpe och Kajsa har en riktig kärleksaffär, tja....Kajsa är inte riktigt medveten om detta men ni ser ju själva på bilden. Vi är i alla fall överlyckliga att det inte finns ens en liten chans att det poppar fram en morhuvad vittofskakadua ur Kajsas ägg

17/7 2009

Det har varit en turbulent start på året, så det har dröjt lite med uppdateringen men nu kommer det en i alla fall.
Vi har bytt husvagn. Numera är vi stolta ägare av en polar av årsmodellen 1990. En alldeles suverän husvagn kan både vi och våra fåglar konstatera. Faktum är att fåglarna trivs bättre i den här nya vagnen.
I år hamnade vi på Skånes Djurparks Kamping. Vi står med fönstret mot en jättestor gräsmatta, och strax efter gräsmattans slut börjar skogen. Detta suveräna läge gör att djuren inte är så skygga, så vi har faktiskt haft privilegiet att se en rödräv väldigt nära husvagnen. Storkarna har jag bara sett från lång håll, men nu har jag fått se en på riktigt nära håll. Vi har även varit inne i djurparken några vändor, men det är extra roligt att se djuren precis utanför husvagnen.
Kajsa trivs bra med det husvagnsliv vi har valt. Hon har blivit en riktig resenär. I bilen sitter hon och studerar himlen och alla dess moln. Finns det inte några sådana tittar hon upp och beundrar solen. Om man betänker att hon faktiskt har varit en feg liten stackare som har fått bita tills blodvite uppstod för att hävda sig lite, ja då känner man helt enkelt inte igen fågeln. Under de 5 år hon har varit hos oss har hon bara överraskat oss hela tiden, och dessutom verkar det inte som om hon hade avstannat i sin utveckling än.
Hon är en väldigt hussig fågel. Hon hoppar efter husse vart han än tar vägen och skriker "pappa pappa pappa". Nyligen satt hon på Peter knä och tittade på honom med sina pepparkaksögon och sade "Kajsa och pappa", jaaaa vad säger man?
Jaff är en riktig stöddig pojke i år. Han har ett hett temperament och anser att han vet allt som finns att veta, och vi människor är bara dumma. I år har han bestämt sig att han skall para sig med ALLT, hormonerna verkar alltså rusa honom till huvudet. Hela 7 år har Jaff hunnit bli så jag antar att han är könsmogen nu. Han har börjat få så fina fjädrar i sin fjäderdräkt.
Han svär, vår lilla pojke. Sådant språk han har, det är nästan så mamma och pappa vill sända honom på uppfostrings anstalt. Han är dessutom en riktig ögontjänare men samtidigt som man blir alldeles galen på honom för att han hittar på så mycket bus så räcker det med att han tittar på mig med sina flaschande ögon, lägger huvudet på sned och säger "puss", sen är du totalt såld. Det verkar som om han är en lycklig fågel och allt nytt som han introduceras för trakteras med avvaktande nyfikenhet innan Jaff bestämmer sig för om det är farligt eller inte. Det är inte som med Kajsa, allt nytt som hon ser är farligt tills motsats bevisats.
Klumpe har lärt sig att härma gnisslande dörrar. En kväll gick vi upp för att sova och låg i godan ro. Helt plötsligt började dörren till kylen gnissla. Detta höll på i ungefär en halvtimme. Nädå, det spökar inte i huset, men Klump imiterar vår gnisslande köksdörr till perfektion. Alla vet att man kan bli lite störd över gnisslande dörrar hemma, vad skulle ni säga om gnisslande papegojor hemma?
Klume och Jaffa håller ihop, även när det gäller att hitta på olika otyg. Det senaste dessa två har hittat på är att bråka om matskålen, jag menar inte hugg och slag som man kan tro. Nä, när Jaff och Klump bråkar om matskålen sätter den ena av dem ned näbbspetsen i skålen och drar den åt sitt håll, tar något frö, sen kommer den andra och gör om precis samma procedur. Så matskålen kan faktiskt förflytta sig längs hela bordet innan dessa två har ätit färdigt. Jaff har ett trick till, han tar tag i matskålen och lyfter hela och ställer den framför sig.